Båttur på Themsen
I söndags låtsades vi att det var Claras födelsedag. Det är nämligen så oturligt att hon är i Sverige på sin riktiga födelsedag (i och för sig helt underbart för henne att kunna fira med sin familj) och helgen efter ska jag och Frida till Sverige. Därför har vi tjuvstartat lite denna helgen med att bjuda henne på en båtfärd på Themsen.
Dagen började med sol bakom moln men blev tyvärr bara mer och mer grå. Vinden blåste redan när vi stod på land men vi njöt hela vägen. Tyvärr blev avgången försenad så vi satte oss på ett fik vid sidan av Themsen och drack lite kaffe. Eftersom att det började närma sig lunchtid gick vi och köpte frukt och chips som vi sedan åt på bryggan i väntan på båten.
13:40 (något försenat) steg vi på båten och intog platserna längst fram. Vi hade bäst utsikt och mest vind. Frida hade köpt färdkost i form av granolabars från Gail's. Vi började fingra på plasten runt om dem så fort vi satt oss och när båten till slut lämnade kajen, rev vi upp dem och började nibbla. (Nibbla är ett sånd där ord som jag kommer ta med mig hem till Sverige och som kanske aldrig kommer lämna mig. Det är så perfekt).
Mannen som körde båten var dessutom en slags självlärd guide. Han pekade ut och berättade historier om hus, parker och annat som kunde vara kul att veta, under hela turen. Vi mumsade på vår färdkost, skrattade och nickade åt hans historier och njöt i fulla drag.
Efter kanke femton minuter kom vi till en sluss som vi behövde ta oss upp med. Jag tror, om jag inte misstar mig, att det är den första slussen jag åkt med. Jag var därför glad som ett litet barn som får se ett stort glas med saft fyllas på framför dess ögon.
Clara hade en liten bukett av ärligt snodda blommor i knapphålet på sin jeansjacka. Den hade jag plockat åt henne när jag gick för att möta dem.
Vi såg mängder med vackra hus och båtar när vi satt där, på första parkett. Det var allt ifrån mögliga båtar och riktiga vrak, till små slottsliknande hus längs med flodkanten. Vi passerade Richmond och englands äldsta bro som sträcker sig över Themsen. På vägen hem åkte vi även över den med bussen. Det var en häftig upplevelse för oss eftersom vi börjat göra en lista över världens eller englands 1:a av någon form. Vi har hittills sett englands äldsta sten, världens största handgjorda matta och nu bron. Listan är inte så lång än så länge men vi har högtflygande planer för den ska ni veta.
Frida stortrivdes med att åter igen färdas på vattnet. Hon saknar familjens båt något enormt. Men detta dör gott för nu tyckte hon. Målet med båtturen vad Hampton Court Palace. Där har den engelska kungen Henry VIII bott. Han som hade sex olika fruar och som skapade en egen kyrka för att kunna skilja sig från alla dessa fruar. Tyvärr var vädret uselt när vi kom fram. Det regnade och vi var genomfrusna efter att ha sittit i blåsten på båten i flera timmar så istället för att betrakta den fantastiska byggnaden, skyndade vi in i cafét för att värma oss men en kopp kaffe. Där fastnade vi ett tag tills vi kände oss redo och någorlunda varma igen.Vi tog en snabb promenad i den fantastiska parken som troligtvis bara var helften av det man kunde se. Vi bestämde att vi skulle försöka ta oss hit en annan dag (då via tåg) och avsluta den här resan med en riktig vandrig runt och kanske i slottet. Utflykten pausades helt enkelt.
Vi tog bussen hem och med lite bekymmer med byten och missförstånd var vi så småningom tillbaka i Chiswick. Vi tog oss till puben The Lamb och VRÄKTE i oss varsin hamburgare. Vi hade inte förstått riktigt hur hungriga vi faktiskt var så när maten väl kom, kunde vi inte stanna upp utan hävde bara i oss. Det var förfärligt gott! Det fick avlsluta den "fejk-födelsedagen".
Kommentarer
Trackback
