21-årsdagen
Dagen innan min födelsedag hade det slagit mig; Jag har ingen anining om vad jag ska göra imorgon!? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra på kvällen? Ska jag hinna träffa alla jag vill träffa? Vilka kan träffa mig....? Det var dock onödig orolighet, som vanligt. Jag slapp vara ensam en sekund, typ.
Jag vaknade i ett tomt och stilla hus med dagen till ära låg det en present på köksbordet. Pappa hade tagit upp en bulle från Nolbygård och satt en ljus i det, pyntat med serpentiner och blåst upp en rosa ballong. "Inte riktigt en tårta man nära nog". Så jag åt frukost med bulle till efterrätt. 
Efter tog jag årets första cykeltur ner till tåget. Vägarna hade sopats rena från grus och det var som att våren hade blåst fram över vägen. Jag åkte jag till göteborg för att där äta lunch med Frida. Vi hamnade på WayCup vid Domkyrkan. Jag åt soppa i glaskruka och till efterrätt bjöd hon min på dagens andra bulle. Vi pratade länge och väl. Bästa lunchen på evigheter!
Så stötte jag även på Johans syster Hanna. Hon kom in på fiket för att träffa sina kompisar och jag överraskade henne. Hon kramade mig hårt och mitt hjärta bultade. Jag hade verkligen saknat henne! Det slog mig att, om mitt hjärta bultar så nu, hur blir det på måndag när jag ska få krama Johan för första gånger på evigheter....
Sen mötte Pyttan oss och Frida lämnade över mig i hennes förvar. Jag hade räknat med att behöva vara ensam ett par timmar och hade tagit med mig böcker att läsa och skriva i men jag behövde inte använda de en endaste sekund. Jag och Pyttan gick till Emmaus och satte oss sen på ett fik i Haga för att vila fötterna. Där fick jag en present av henne. Denna teckning som hon gjort, föreställande mig. En lite sagolik variant, som om jag vore en karaktär i någon film eller så. SÅ OTROLIGT FIN! Hon har gjort en liknande innan men inte lika stor som denna. Så fort fom möjligt skall den ramas in och hänga på min vägg. 
Senare gick vi till Kings Head och drack öl. Flera personer gjorde oss sällskap. Först kom Billie, sen Alice och sen Hannes. Vi drack och skrattade och försökte minnas sånger från vår barndom. Senare kom Sandra och Cissi. De hade med sig gula tulpaner till mig! Jag och Sandra hade världens härligaste skrattattack, Cissi och jag bestämde att hon skulle komma till mitt jobb och vi tre plus Hannes smidde planer om nästa stora hitt i Göteborg; baran Oåst. (Alltså ost fast uttalat med samma dialekt som Mia Skäringers Gullan har).
Sen gick Sandra och Cissi. Jag sprang till Järntorget för att försöka hinna med min stista spårvag som skulle ta mig till mitt sista tåg för kvällen men jag missade den. Så jag gick tillbaka till Alice, Pyttan och Hannes och tog en till öl. Det bestämdes att vi skulle gå till lägenheten, äta popcorn och göra chokladbollar så då gjorde vi det. Innan det tog vi ett stop på 7-eleven och alice bjöd oss på världens kortaste och mest onödiga taxiresa någonsin. Upp för berget. Det tog 2 minuter och kostade 60 kr.
Vi satt vid köksbordet och vräkte i oss medan vi lyssnade på Nationalteatern, Led Zeppelin och Håkan. När klockan närmade sig halv fem sa vi att det var dags att gå och lägga sig. Då kom jag på att mitt tåg snart skulle börja gå igen. Första tåget på dagen. Så jag tog snabbt på mig skorna, kramade mina fina vänner och ilade ner för berget. Göteborg var mörkt, tyst och stilla. Inte en människa syntes till (förutom på spårvagnsplatsen). Allt som hördes var en vårfågel som sjöng över taken. Tidigt, tidigt på morgonen av slutet på min födelsedag.
TACK allesammans för att ni förevigade min födelsedag. Jag älskar er!
Saker jag gör när jag inte jobbar och det gör jag väldigt sällan så jag gör ganska mycket saker. Vilket ju är bra.
Jag tänkte nu ge er en ligen bildsamlig över några saker jag haft för mig de senaste veckorna. Veckor som jag räknar ned dag för dag, timma för timma nästan, i väntan på att det skall bli den 10:e mars och att Johan ska vara hemma igen. Idag är det bara tre ynka dagar kvar! Jag har gått runt och väntat i 55 dagar. Det är typ två månader. Tack och lov har jag inte suttit hemma, sysslolös och rådlös riktigt hela tiden.
Jag har bland annat ätit lunch med Maggan, Hanna och Wilma på Mangiamo. Jag och Hanna delade på två pizzor. En med kantareller och bacon och en med chevre, chili och rosmarindressing. SÅÅÅÅ goda. Sedan gick vi för att köpa trosor med prinsessor på till Wilma. Hon hittade inga i hennes storlek men där emot en prinsesskrona. JAg frågade vad den kostade och hon gav mig den här minen och orden; "Jag vet inte..."
Så har jag självklart planerat min födelsedag in i minsta detalj för det är sådant jag älskar att göra. Skriva listor, leta recept, bild-googla och handla mat.
Med mycket fritid har man tid att göra saker man annars inte orkar eller ens tänker är möjligt. Så istället för att vänta i en timme hemma (och antagligen bara sitta i soffan och se på två avsnitt av någon serie) innan det skulle varit dags att ta tåget in till Alingsås för att möta pappa och tillsammans åka och handla, så tog jag på mig träningsbyxorna, packade ryggsäcken och laddade ner några podcasts och började traska. Jag traskade hela vägen till Alingsås och till Maxi där pappa mötte upp mig och mina trötta fötter. Perfekt tidsfördriv för en timme man har till övers. 
Så kom kalasdagen. Jag och mamma hade fixat och donat. Jag hade hållt på sedan torsdagen. Det hämtades bord, lades ut dukar, plockades med tallrikar och glas och allt var i ordning. Folket kom samtidigt, trots att det var öppet hus, och på något sätt lyckades vi ha plats för alla att sitta. De åt och åt. Jag var enormt nöjd för fasen fa gott det var, tyckte jag själv. 
Lasse min Lasse, hade bakat ett fantastiskt brytbröd till mig som blev kronan på verket. Det fick bli plan-B för de stackare som inte föll för min vegetariska matlagning. 
Å sist kom Kristina och Lisa med alla presenterna. En grillstekpanna i gjutjärn, en mandolin, ett grytunderlägg i rostfritt stål och en flaska vin! Innan dess hade jag fått fin choklad av Elin, en massagebehandling med varma stenar av Hanna och Mikael, kläder av Siv, tulpaner, en flaska rosé och en flaska rött av Maggan och Sacke och fyra Monami-skålar av mamma och pappa. GRYMT!!! Precis sådan jag önskat mig. Dagen efter blev det oblgatorisk brakfrukost med rester från buffén. Jag och mamma var i himlen. Pappa njöt av Lasses bröd. En himla bra födelsedagkalas-helg!
