Torsdag

Torsdagar har blivit en dag som oftast ser likadan ut varje vecka. Jag vaknar, väntar med frukost tills jag lämnat Emma på skolan och har sedan en lång och behaglig frukost i min alderless tillräckliga ensamhet. Kanske ett par avsnitt av någon serie på datorn och för många mackor rågbröd. Även om frukosten inte räcker i två timmar brukar det ta ungfär så lång tid innan jag faktiskt tar tag i dagen. Jag tycker att det är okej eftersom det i stort sett är den enda dagen med en så seg morgon. 
 
Efter frukost och dator-tid blir det antagligen en tvätt, lite fix och kanske ett byte av barnens sängar. När det är gjort fastslår jag med mina Chiswick-vänner att vi ses vid Gails på eftermiddagen, som alltid. Näst på planeringen ligger träning, alltså en löprunda. Om jag är DUKTIG pringer jag två gånger i veckan. Knappast en siffra att skryta med... Men till mitt försvar fyller jag de andra dagarna med andra saker och har därför inte tid. Jag behöver ju inte nämna att Clara, den makalösa kvinnan, lyckas ha ett extra jobb utöver Au Pair-jobbet, plus att hon går på gym... Det behöver inte nämnas eller jämföras med mina prestationer. Nej.
 
Min motivation under joggingturen (Jag joggar, jag "springer" inte) brukar vara det stundande Gail's besök som väntar. Springer jag tillräckligt långt kan jag med gott samvete njuta senare. Alltså blir min träning i stort sett plus minus noll men det är rakt mycket bättre än plus. De senaste gångerna har jag faktiskt imponerat på mig själv och sprungit en hel timme. Jag minns att jag den fösta gången jag sprang med Oscar i VB, inte ens klarade en kvart utan att kolapsa. Troligtvis sprang jag för fort. Den tanken slog mig alderless nyligen och tack vare att jag ändrade min hastighet, lyckas jag nu hålla på konstant i 10 km. Första gången jag tog mig förbi den milstolpen var jag helt i extas och var tvungen att ringa mamma. 
 
Efter löprundan blir det till att duscha och sedan snabbt ta sig till Gail's där Frida, Karolina och Clara väntar. Så äter vi lunch, kanske fikar på något gott och dricker vårt kaffe. Idag har jag en gratis eftersom mitt gailskort är fullt. Score! Så pratar vi om Karolinas konst, Fridas senaste news och Claras planering av veckan. Sedan skiljs vi åt allt eftersom för att gå till jobbet. En så himla konstig dagsrytm, att börja jobba vid tre. Det kommer bli konstigt att byta till "det vanliga" sen i Sverige. 
 
Japp, där är mina torsdagar. Oftast. 
Här får ni en bild på mig när jag sitter i Cissis, Karolinas, Sandras och Linneas knän på tuben. Det var inte särskillt bekvämt och jag kunde inte slappna av över hvud taget, men kul var det. KRAM

Kommentarer
Postat av: Anna-Maria

Hej!
Jättefin blogg!
jag kanske bara har missat det, men hittar inget om vem du är, vad jobbar du med i England? Hur länge är det tänkt att vara kvar? har du tänkt å jobba med ngt sedan eller plugga?
Mvh A-M :)

Svar: Hej Anna-Maria! Förlåt men jag måste börja med att fråga, borde jag veta vem du är? Eller har jag bara den ofantliga äran att ha en helt för mig okänd människa som läser min blogg?! :D
Jag är 20 år, åkte till England för snart ett år sedan tillsammans med min kompis Frida eftersom hon fixat jobb som Au pair åt oss båda. Helt ur tomma intet och absolut inte förberett på något sätt. Så jag tar hand om två tjejer på morgonen och eftermiddagarna, lagar mat, gör små ärenden och tvättar. Snart är det dock slut med det bekväma livet jag lever här för i början av augusti åker jag hem till Sverige igen. The big return. Om jag kommer in på de kurser jag sökt kanske jag tillbringar ett år med att strö-plugga lite. Annars vill jag gärna jobba ett tag. Testa på att jobba med något där jag inte konstant träffas nya människor hela tiden. Ett lite mer självständigt jobb. Det beror inte på att jag ogillar människor! Absolut inte. Det är bara det att jag endast haft arbeten där man antingen tar hand om, servar eller ser efter människor så det hade varit intressant att se hur jag förhåller mig till andra typer av arbete. Gärna något fysiskt krävande.


Nästa höst tänker jag dock flytta till Örebro och går Måltidsekologprogrammet där. Jag har inte sökt och har ingen aning om jag skulle kunna kommer in men jag tänker inte ens överväga något annat för det är vad jag MÅSTE göra. Det är vad jag är ämnad för. Mitt drömliv. Mitt enda.

Tusen tack för att du läser och TACK för att du tycker om det till råga på allt :D Säg till om du undrar något mer :)
Moa Ekman

2013-07-05 @ 09:59:41
Postat av: Anna-Maria

Hej igen! :)
Vad roligt! Nej, jag tror inte du vet vem jag är, men en vänn till mig gick på VB:skola, Emma P, och hon berättade lite om sin klass. Och jag fastnade för bloggens alla fina foton pä alla miljöer och mat, jättefina!
Jag hoppas du kommer in på måltidsekologprogrammet nästa höst! Man ska alltid satsa på sin dröm! Oavsett hur lång tid det än tar, vad är annars meningen med livet förutom det som gör en glad?
Jättefin blogg! Lycka till! :D
Mvh A-M

Svar: Jaha! Ja Emma P känner jag mycket väl :) Går du i samma klass som henne nu?Tack så mycket! Jag är lite dålig på att faktiskt ta bilder och speciellt bilder med kvalité. Skönt att det uppskattas ändå. :)
Tack så väldigt, väldigt mycket! Lycka till du med! :D
Moa Ekman

2013-07-05 @ 23:28:43
Postat av: Anna-Maria

Vi läste en mattekurs tillsammans nu på våren i Lund, men jag har pluggat mikrobiologi, och tog min kandidat nu på våren :D, medans Emma pluggar ren matte :) Men dina bilder blir jättefina! Du måste ha en jättebra kamera! :)
Mvh A-M

Svar: Hahaha nä. Antingen är bilderna tagna av en enkel iPhone eller mon gamla Nikon D60. Ingen höjdarkamera:) men tack:)
Moa Ekman

2013-07-06 @ 13:30:21

Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback