Barnen är lediga från skolan ännu en vecka och ska börja igen nästa tisdag. Tills dess tar jag hand om dem hela dagarna. På något vis känner jag en enorm press och prestationsångest inför detta. Kate och Nick är så måna om att barnen rör på sig och att de gör vettiga saker. Barnen själva är såklart inte så noga med det så att övertala dem är inte alltid det lättaste. Senast i morse fick jag stå på mig och säga bestämt att JO, vi ska gå till tunnelbanan. Vi tar inte bussen. Detta resulterade självklart i att Emma var tjurig hela vägen och gick tio meter framför mig och Rebecca. Man kan ju se det positivt också, vi slapp dra henne och vi kom dit i en rasande fart.

 

Emma har deltagit i en matlagningskurs sedan i måndags. Idag är sista dagen. Detta har inneburit att vi alla tre har fått gå till tunnelbanan vid High roaden, åka ett par stopp och göra ett byte för att ta oss till North Ealing där skolan ligger som håller i kursen. Från 10 till 16 är hon där och under tiden har jag försökt göra saker med Rebecca utan att bli försenad till att hämta Emma igen. Mina mornar har dörför börjat vid 7:00 då jag går upp för att eventuellt prata med Kate och sedan kunna äta frukost i lugn och ro medan barnen antingen sover eller kollar på TV, vilket de får på loven. Så ingen sovmorgon för mig under der här lovet...

 

Jag har lyckats fylla min och rebeccas dag med följande:

 

Promenad till High roaden för en fika med Clara och Nat följt av shopping på måndagen. I tisdags tog Kate med sig henne till sitt jobb så jag var faktiskt ledig i stort sett hela dagen vilket var super. Igår träffade vi Clara och Nat igen men den här gången för att åka till en fjärilsutställning vid Natural History Museum. Barnen var nog lite skeptiska till en början men hade nog roligt där inne i värmen. Man fick nämligen gå in i ett hypervarmt och fuktigt tält som var fullt av fantastiska fjärilar som flög runt och satte sig på folk. 

 

Efter det åt vi smörgåsar i solen på gräset utanför, köpte kakor/frozen yoghurt och gick mot Hide Park. Vi fastnade vid en slags lekplats med en vattenbana runt om där Nat och Rebecca lekte ett tag, vi tog kort och snurrade runt. Faktum är att vi faktiskt var utomhus ända tills jag behövde hämta Emma. Då följde Rebecca med Clara och Nat hem till dem. Jag kom dit med Emma lite senare, hälsade på hamstern och gick hem.

 

Det var bara tre dagar men det känns som att jag jobbat och tagit hand om dem i över en vecka nu. Igår var jag helt slut och fruktansvärt irriterad. Emma har inte varit lätt denna veckan. Det faktum att jag är med Rebecca så mycket är nog lite jobbigt för henne. Hon påpekade det i morse då hon i sin bitterhet och ilska sa att Rebecca var min favorit. Hon har inte tyckt om mig alls det senaste. Förhoppningsvis ändras det när skolan börjar igen och hon har största delen av min uppmärksamhet. 

 

Efter varje dag på cookery class får Emma med sig maten de lagat. Hon har därför försett oss med alla måltider de senaste dagarna. I måndags var det minestronesoppa med rustika bitar morot, kål och selleri. Till det hade hon bakat bröd som var mega-gott. I tisdags fick vi kycklinggryta med svamp, sötpotatis, ärter och purjolök. Jag sitter nu och äter gårdagens middag som var paj med getost, paprika, zuccini och aubergin. Riktigt god! Idag ska hon baka en kaka.

 

Jag åt inte hemma igår för Frida var äntligen tillbaka i Chiswick. Jag mötte henne utanför Carluccios vid sju igår kväll, nästan en smula nervös. När jag såg henne komma mot mig under sitt tivoli-paraply iförd RÖDA byxor, och jag äntligen fick krama henne, hände det jag anat hela vägen dit. Jag började gråta. Så vi stod där och kramades i duggregnet, med små tårar och en oerhörd lättnad över att ha henne här igen. 

 

Vi åt pasta och drack vin för att fira lite. Clara gjorde oss sällskap en halvtimme senare och så satt vi och lyssnade till Frida som berättade om hur hon haft det i Sverige och annat fram tills klockan blev kvart i tio och jag behövde gå hem för att sova. Jag gick sedan hem i regnet med en liten hoppfullare syn på resten av veckan. Tur det.